Vanessa "yoshii"

"Det finns en åt alla" I belive so.. menar hur många människor är vi inte på denna jord? Så nog finns det så alla kan hitta någon "själsfrände".

Vad jag mer undrar över är att även om där finns en till alla så kanske alla inte vill ha en. Det målas upp en bild om att man ska hitta en som man ska leva ihop med, skaffa barn med..det är vad hela meningen med livet går ut på. 
Gudarna ska veta vad folk nästan blir chockade när jag säger jag inte vill ha barn.. inte nu och inte i framtiden. Kommentarer alltid som "jojo men du kommer ändra dig, du ska se" 
Precis som vissa vet att dem vill ha barn i framtiden (inte blir dem ifrågasatta med "hur kan du va så säker på det nu.) Så vet vissa att dem inte vill. Sluta se det som en skandal, sluta få en chockad min som man är kriminell när man säger man inte vill ha barn.
Eller som att man inte tycker om barn. Det är fan den dummaste kommentaren att få tillbaks.. vad fan hör det till saken?
Jag vill inte ha en häst.. men inte fan ogillar jag hästar :P

Och samma sak, alla kanske inte vill ha sin "själfrände", alla är kanske inte menade att leva sitt liv med en annan. Det är kanske inte det som uppfyller den människan.. and whats wrong with that? Måste man se sin framtid med en partner, 2 barn, hus och volvo för vara normal? Måste folk trooo att det är så man måste se sin framtid för att finna mening i livet? 

Det är inget fel med det iheller, är det det man vill ha är det det man ska skapa för sig. Men ett liv annat från det är inte skandal iheller.
Lycka finns i många färger och former och det är upp till var och en att skapa fram hur sin egen lycka ser ut. 

För mig är meningen med livet att göra det som får en att vilja leva.

Varit på center syd med honom, skulle egentligen till cubus för handla en kofta men fann det tråkigt :P Men hittade ett par skitsöta string.. love the color!! :) Och banden är som jag vill ha det, breda och tunna. Hatar smala band, dem bara skär in i fettet.. haha.
Sen handlade jag nagellack, ett par örhänge. Skärp från H&M och en bikiniöverdel från gina (underdelem va inte alls snygg så får väl lösa det problemet sen vad jag ska ha till under :P )

Inte hänt så mycket mer, nu är vi hemma hos honom. Han står och lagar mat.. jag ska väl gå och hjälpa till..haha.. sätta mig på en stol bredvid och trycka torkade bananor :P

Enda jag pallade ta bild på :P


Krävs en bra bas så är låten riktigt skön..får mig på festhumör ;)

Onsdag och en riktig regndag. Orka. Jobba till halv 5 och sen kommer han och hämtar mig, röd dag imorgon ju så :)
Tänkte sminka mig nu på morgonen så jag slipper tänka på det sen innan han kommer, men samtidigt pallar jag inte, går inprincip aldrig sminkad till jobb. Och dem få gångerna man gör det blir det alltid så mycket reaktioner.. yes I know, jag är väldigt ljus och mina drag syns inte utan smink.. så räcker med jag sätter på mig mascara för få ett helt annat ansikte asså.

Ibland önskar jag jag vore mörk, från brasilien kanske, thats sexy.. haha eller latina, hihi.


Uff nu ligger min stora nyffsehund på mattan och vilar. Min bebis blev påkörd igår :( Fatta känslan när man får samtal från syrran där hon säger Eddy blivit påkörd. Tack och lov mår han hyffsat bra, idag är han mest omtumlad och nog värkar i kroppen.. och så ett brutet bakben.
Första veterinären mamma åkte akut till sa benbrotten va för allvarligt så mamma blev skickad till en specialist i Tygelsjö.
Först skulle han behöva bli opererad och få en platta i benet men sen tyckte veterinären det såg bra ut så han slapp operationen.
Så nu har han ett gipsat bakben och tar väl runt 6 veckor för bli återställd.. Gooood luuck med hålla honom i schack i 6 veckor.. energiknippen!:)

Han blir bra i alla fall, thats all I care about. Vet inte vad jag skulle göra om jag förlorade honom och inte på ett sånt sätt.
Han är den jag pratar om mest i mitt liv.. det har han fått märka. När jag är med honom så pratar jag om Eddy konstant så han har tillochmed sagt jag kan ta med mig Eddy till honom om jag vill.

Hoppas dagen går fort, både för mig och min bebis

Såg denna på www.annybanny.blogg.se och den fick mig att skratta. Oehört kär. Påminner mig om en liten flicka där jag brukar jobba.. hon babblar och babblar men I dont get a word.. det är bara bla bla som kommer ut lixom. Men hur gulligt är det inte :)

Sitter och kollar på Svenska Hollywoodfruar nu. Jag kan inte sluta skratta åt, eller kanske ska man säga med,
Maria Montazami. Hon är anledningen till varför jag tittar, hennes kommentarer och sätt att vara på.. hon är i sitt egna lilla nötskal.
Som när hon ska köpa en kudde för nästan 600 dollar och lämnar fram sina egna pengar och ändrar sig "nej förresten jag vill inte betala med min egna pengar, det får Kamran betala"
Bara störtskön.
Eller hennes förklaring till varför det tar tid när hon pratar, hon tänker på engelska och sen ska det översättast på svenska och sen tillbaks på engelska så hon måste varva flera gånger innan hon säger något.. hahah.

Hon är äkta och småkorkad på ett charmigt vis som jag bara älskar :) En person, trots hon är så mycket äldre än mig, men som jag skulle vilja träffa och umgås med.. hahah :P 

Fan tanken vrider sig än i magen på mig. Det finns en sak jag är megakänslig mot och det är gammal mat, möglig mat, illaluktande mat.. avskyr allt sånt.
Jag är inte den finkänsliga personen men just mat har jag svårt för när den inte är som den ska.

Och idag på jobb så när vi åt så vänder jag mig mot en kille för han pratade till mig, stoppade in min delade potatis i munnen samtidigt, han pratar på och jag tänker "fan vad denna smakade konstigt då" men tuggar och sväljer lite och bara "nej asså.. va fan" tittar på andra halvan av potatisen och vad ser jag.. på insidan den är heeeelt rutten och brungojjsig.
Jag kastar mig ur stolen och börjar klökas, skiter i allt.. springer in i deras kök och spottar och klöks. Och tanken att jag svaalde en bit av denna potatis, gaah..
Hade precis lagt upp ny mat men nej jag kunde inte återgå till äta mer av maten...Nej fy än får tanken det att vridas i min mage.

Baahwaah.. gaah

Känner mig ganska pigg denna måndagmorgon :) Har haft en skön helg. I fredags va jag hemma hos Mia på tjejkväll och jag baaara visste att jag skulle ta med mig högklackar trots Mia sa det inte behövdes för hon inte skulle ut. I know uuu :P

Men det blev en kväll med massa prat, var lite uppdelat, pratade mest med Sofie och Linn.. verkar faktiskt vara ett par riktigt goa tjejer :)
Sen blev det spel och då kom alla mer igång och pratade med varann. Och sen drog vi till helsingborg jag, Mia och två andra tjejer som jag aldrig kunde komma ihåg namnen på och tyvärr inte gör nu iheller :P
Blev massa dans och skojigheter och sen kom han och hämtade mig och Mia vid 03. Ja personer har väl rätt..väldigt gulligt av honom att köra från malmö till helsingborg för hämta mig, sen åkte vi inom landskrona för lämna Mia och jag för hämta mina saker hos henne sen åkte vi hem till honom.

Och sen spenderade jag lördagen med vara bakis och seg och han tog hand om mig.. som vanligt :P
Blev en dag med massa filmkollande, en film Collector borde ni se.. om ni gillar rysare. Faktiskt bra, var kanske inte bästa slutet eller handling men den va bra gjord och jag satt och kramade om mitt läppsyl så hårt att det hade smällt i locket, haha.

Och söndags blev också lite mer film och mys sen kom hans föräldrar förbi för plantera buskar i hans trädgård och sen körde han mig hem vid 22 tiden.


Jag vet inte om det är för jag kanske hittat en kille som är "rätt" för mig men nu när vi va ute så bara kände jag "uff nej fy" om inprincip varenda kille.. jag bara tänkte när killar försökte prata med mig "nej han skulle aldrig behandla mig så bra som min gör nu" Jag tyckte varenda kille bara va ett "low life" haha så taskig jag är och en killes kommentar när vi skulle gå och han försökte prata med mig och jag bara sa jag har kille så inte lönt "jaha därför du dissar varenda kille här" men jag svarade tillbaks "nej hade jag gjort om jag varit singel med" haha.

Men jag är tacksam på något sätt.. för oavsett om han och jag väljer bli tillsammans eller gå skilda håll har jag verkligen lärt mig vad för bra killar där finns, även om dem är få.. och jag har satt kraven på ett helt annat sätt än innan.

Weeeell time 2 work. Lite halvdryg dag 8-17 men å andra sidan så är det bara en måndag så spela roll om man använder dagen till att bara jobba.. sker ju inte så mycket annat endå :P

Ska jag snart iväg och jobba, min tidigaste dag att sluta, klockan 15. Sen vet jag inte om jag ska till Mia på tjejkväll. För vi ska inte dra ut. Lixom okej att sitta en kväll med brudar, dricka, snacka och ha kul.. men sen är jag sån typ att jag måste ut. Have some boys u know, hahahah...
Sitta inne och bara spendera en kväll med brudar..  endast min grej om det är ett tjejgäng jag känt i många år, mina vänner.
Men nu är det ju Mias vänner och dem känner jag ju inte eller ha band till :P

Det som gör att jag kan tänka mig åka dit är för han kommer och hämtar upp mig sen hos henne. Men ja får se.. finns annan anledning också som jag tvekar över.
Ibland blir jag bara trött på att saker som jag tycker är självklart i ett vänskapsförhållande och som jag självklart ger för är inte så självklart för vännerna.

Det känns jävligt tråkigt när man ber om att få samma sak tillbaka så får man ett nej.. då känner jag bara.. varför ska jag ställa upp när man inte får tillbaka?
Jag är trött på vänskasförhållande som är 70-30 i ge och tagande. Och att alltid behöva förklara att jag tycker inte det är rätt för att personen ska se det.
Personen i fråga borde kunna se det själv och känna samma självklarhet som jag. Ställer vänner upp ställer man upp tillbaks.
Vad är det som är så svårt med det? Dem små sakerna visar hur man är och hur man tänker. 


Men jaja nu är jag förbannad för mamma sa precis hon måste ta mitt extra element i rummet. Tack.. varför har jag det där? Jo för jag bor i källaren och där är svinkallt.
Nu ska hon ha det.. tack. Ibland är jag bara så glad för lämna detta jävla (förlåt) huset när man ibland känns som man fan inte räknas endå.

Fan vad denna fredagen känns weeeird.. mina känslor är i lite kaos. Jag har inte lust åka till Mia egentligen, inte lust till träffa honom, inte lust till vara hemma.. överallt känna allt bara så fel att jag vill skrika!!

Onsdag.. men om det känns som dagarna gått snabbt tycker jag nog inte. Och för en gångs skull är jag glad för det. Tanken slog mig när han körde hem mig i måndagsmorgon att jag redan längtade till det va fredag.
Men all detta längtande innebär en massa tid man vill för överstökat. Men jag insåg att förstår ni det är maj månad, 5 månader har gått av 2010..snart ett halvår... ett haaalvår.. fan tog den tiden vägen? Stod jag inte precis uppklädd och firade nya året?
Är det för allt längtande hela tiden lixom.. allt längtande efter fredagar, allt längtande efter arbetstimmarna ska gå fort och vara över, längtande framåt. Man bara låter tiden rinna ur händerna på en, inte uppskatta.. bara längta tills dem är över?

Som han sa "det är snart midsommar..sen vänder året till mörker igen" Den jävla sommaren som man längtar efter kommer vara över fort. Så nej, change of heart jag längtar inte till sommaren.. för den kommer komma endå.
This is today.. and today Im gonna enjoy my life.


Va vad jag hade att lägga upp, ville ha en bild men sitter på
mammas dator :P 
Sis Evelina, me, Elin and någon kollega till Eve

Dessa tankarna har funnits innan men jag känner hur dem dyker upp oftare. Men jag tvekar fram och tillbaks. Är det något jag vill.. samtidigt ja.. samtidigt nej.
För att genomgå det, det är inte äkta ju och det jag har nu får jag ofta komplimanger för (haha). För det är inget fel.. men man önskar väl ibland att det va bättre, mer perfekt..och för uppnå det krävs det hjälp.

Ibland önskar jag att jag hade inget..då hade jag aldrig tvekat.. men det är synd att förstöra något som är endå fint naturligt för uppnå ett ännu bättre resultat..resultatet kanske blir ännu finare men just det.. oäkta. Vad är det att "skryta" över.

Endå vill en del av mig.. medans en annan säger nej, det vore bara synd, jag ska va stolt över det jag har nu. Många skulle varit tacksam för det jag har..så jag känner jag med borde vara det.

Men det lär dröja i alla fall minst 1 år i så fall..för inte så länge jag tvekar, då får det bara vara tankar..sen får man se.


Sitter själv hemma hos honom nu, klockan är bara 9 och han kommer inte hem förrens 15, är på jobbet. Kanske tar och går ut en runda.. upptäcksfärd i hans område :P Lär gå vilse sådana fall, haha.

Hörs

Gaaah! Jag står inte ut alltså! Har aldrig åkt på sån här förkyldning innan. Som tur är mår jag inte dåligt längre, ingen feber, ont i halsen eller huvudvärk.
Men jag har ingen energi, det mesta blir jag fan helt anfådd och trött i kroppen av. Och att näsan är så igenproppat att jag kan känna hur det trycker som ?)&¤#)% och att jag låter som en enorm idiot när jag pratar.

Barnen frågar mig konstant vad det är jag säger. Jag får artikulera och ljuda så gått jag kan men jag låter bara helskum.



Vad fan ska jag köpa till honom i födelsedagspresent? Jag har redan köpt en parfym, vet han med om.. för jag äääälskar den, så den måste han ha.
Men jag vill ge honom något mer.. but I dont know what :/

Och tjejer.. jag säger bara parfymen för killar (inte den jag köpt för denna har jag redan tvingat han till köpa hihi)
Paco Rabanne - 1 million är bland det godaste jag luktat på.

Min syrra tipsade mig och när jag var och luktade på den.. shiiit my good!! Han gillade den med.
Den är så.. man luktar och "ooh så gott" och efterdoften "ooh jag får lukta iigen" haha.
Jag sitter klistrad på honom när han har den på sig.
Men det är en ganska tung parfym, kvällsparfym (Men den doftar inte så "stinkade" som Axegrejor gör, krämig..men tung)
Men jag har köpt Lacoste - pour homme för den är niiice med och passar på dagen :)

Dags för jobb.

Paco Rabanna - 1 million


Lacoste

Det finns mycket jag tycker är konstigt eller utom min värld att tänka eller vara på. Men det lixom är helt okej, man är ju olika.. vad bryr jag mig.
Självklart för mig att det finns tusen sett att se världen på och jag har mitt sätt. Men en sak jag har väldigt svårt för att förstå är människor som till verkligen 0% saknar empati för andra.

Jag har bråkat med mååånga i mina dagar (men lyckligvis har man gått vidare med, man va ung och dum haha, och några av dem är faktiskt väldigt schyssta personer hähä).
Men det finns folk jag inte gillar...men jag skulle aldrig kunna säga att dem saknar empati..bara för dem inte går ihop med mig.
Dem är endå bra människor, jag kan tänka längre än så och inse att trots vi skulle spy på varandra så har dem precis som mig också bra sidor.

Men väldigt få gånger upptäcker jag att det finns människor med väldigt kall personlighet. Och ska jag vara ärlig så tänker jag just på en vis tjej.
Vi hade ett bråk som jag inte ens orkade lägga ner tid på men snok som jag är läser jag endå hennes blogg, muhah.

Och ju mer jag läser inser jag hur fruktansvärt oempatisk denna människan är, hur hon talar och skriver om andra människor (och sen hur hon höjer sig själv till skyarna).
Och det har jag så svårt att förstå. Jag bryr mig inte om att vi haft våra dispyter, men hur kan en människa ha totalt avsaknad av ödmjukhet och inga problem med att "sparka på en som ligger".

Till exempel om jag anser att någon har det sämre ställt än mig kallar jag inte den för värdelöst smuts eller liknande och hånskrattar. Skulle aldrig sätta mig på någon hög häst och tro mig vara bättre. Utan det skulle bara gör mig mer ödmjuk. Kan jag ge något av mig själv för om så bara sätta ett leende på den personens läppar gör jag det gärna.

Så när en människa är så kall/elak..det känns inte bra inom mig att det finns såna människor som tycker det är okej att såra andra..och som kan le åt det.
Säg vad man vill till och om mig, verkligen det rinner bara av mig. Men att andra blir behandlade dåligt kan jag ta väldigt illa vid mig av. 
Minns också mitt x sa att jag skulle sluta försvara allt och alla, folk jag inte ens känner. Men jag har otroligt svårt för när andra blir illa behandlade eller om man säger något taskigt om dem (speciellt när det bara är en massa skit som hittas på).


Jag tror lite att hur du mår inom dig själv visar du genom hur du behandlar andra och sen genom hur du behandlar andra får du tillbaks i känslor om hur du tycker om dig själv. En cirkel...Få en människa att le och du kommer själv le.

Jag hatar känna mig dålig när jag ska jobba.. men vem gör inte det. Kan inte sjuka mig iheller, varit borta från jobb för mycket denna månad.

I helgen har jag mest bara legat sjuk hemma hos honom, men sen bad jag han köra mig hem igår eftersom Nadine och Evelina skulle träffa Maria.. ut och äta.
Så ville jag med, Maria åker ju idag till Piteå :( Denna gång för 4 månader, maybe even longer, kanske stannar där?
Kanske låter självisk men jag vill verkligen inte det. Jag vill ha dig här Maria.. hos mig.
Fick hennes sms 5 imorse där hon skrev att det känns mer denna gång, än förra, att lämna mina systrar och mig och det gjorde mig lite mer ledsen.
Det gör mig "rädd", att det betyder hon kommer bosätta sig där.. I dooont waaaant tooo!!

Uff nej nu blir jag tårögd.. vilken crybaby jag är!

Ooh ja jag ska inte glömma.. mummy fyller ju år idag :) Grattis oldie :P

Ooh jag mår dåligt. Ont i huvudet och megaont i halsen och febrig. Började igår men så drog han och jag till lund, gick i parken sen tog en fika. Sen åkte vi inom affären när jag började känna det blev värre.
Så sen när vi kom hem la jag mig för att vila.
Borde anat jag skulle bli sjuk, mamma frågade mig i fredags om jag va sjuk men jag svarade bara nej nej mår hur bra som helst, aldrig sjuk så varför fråga.
The next the sick.. det är min mamma, vet alltid innan saker händer.

Så stod han och gjorde maten, men det är alltid han som gör maten endå så, haha :P Korvstroganof med ris..och eftersom han vet jag älskar vitlök körde han på med det och märkte det blev nog för mycket.. men tur jag älskar det så pass.. jag kände knappt smaken, vitlök kan aldrig bli för mycket enligt mig :P

En hemlis, haha.. efter jag pressat vitlök blir man ibland lite klibbig om händerna men jag sköljer bara med vatten för ta bort klibbigheten men lukten stannar kvar.. så går jag runt o luktar på mina händer som stinker vitlök "mmm..garlic" så mycket älskar jag vitlök, hah..

Nej, fy nu ska jag återvända till soffan och filten and glo tv.

En tanke som jag bara ville ge uttryck för rent plötsligt.

Läser eller hör man vad någon ogillar så är ett svar nästan alltid med hos alla.
Att man hatar oärliga människor. Alla ogillar det men endå är oärlighet något av det vanligaste. Får inte ihop det :P

Och lixom, kom igen.. alla är vi oärliga ibland.. så bara fattar inte den meningen "hatar oärliga människor" och endå råder oärlighet överallt, mer eller mindre haha.

Det känns lite som människor förväntar sig bli bemötta med ärlighet och ogillar när någon inte bara kan säga som det är.
Men att själv vara det och ge en annan människa den ärligheten är inget krav man ställer på sig själv på samma sätt.

Så om man verkligen ogillar oärlighet borde man ogilla att vara det själv..och inte bara ogilla att bli bemött med det utan även att bemötta andra med det.
If u get my point..


För det är något jag har som synsätt, jag ställer inte kraven på andra, utan jag ställer dem på mig..för jag skiter i andra och deras beteende. Det är något som dem antingen vinner eller förlorar på själv.

Men jag har mina krav på mig hur jag vill vara, inte för att jag vill va schysst mot andra runt omkring, utan helt enkelt för jag bryr mig om mig själv bara..för mitt beteende visar vem jag är.. thats all I care about..vem jag är.


Och jag har lärt mig med tiden att saker blir enklare med raka spår. Men det är viktigt med att förstå skillnad mellan ärlighet och bara rent otrevlighet.
Vissa människor kräker ur sig dumma saker och ställer sig bakom meningen "Men jag är bara ärlig".
Ärlighet är inte lika med att säga precis vad man vill och vara otrevlig.
Gynnar det ingen keep it to your self. Det är bara elakt att kräka ur sig nedlåtande kommentarer och sen vara feg och gömma sig bakom med att man bara är ärlig.

Va man hemma hos Paula igår. Trevligt trevligt, men jag blev snabbt trött.. dricker jag alkohol måste jag hålla ett högt party tempo annars degar jag av.
Så hade han dragit och jobbat runt 22.30, gett mig pengar till taxi om jag ville åka hem till honom innan han slutat jobb, annars skulle han hämta upp mig hos Paula på morgonen.
Men sen vid 24-halv 1 lyckades han ta en timma från jobb, i lund, för ta sig till Paula i staffanstorp för hämta mig och köra hem mig till honom i eslöv och sen tillbaks till jobb.
Oehört snällt anser jag :P

Gör så jävla mycket för mig, aldrig varit med om så snäll människa. Aldrig känt någon brytt sig om mig så. Jag har hört väldigt många gånger men alla dem gångerna har jag blivit sviken till slut med.
Så ord för mig betyder inget medans handling är allt. Det som räknas, säg va du vill men det är det du gör som visar vad du uppriktigt tycker och tänker.


Sen har jag beslutsångest för om jag ska hem ikväll, Andrew (Min underbara Andrew med sitt härliga sätt hihi) vill tydligen förfesta hemma hos honom. Sis called yesterday och sa hon och Maria ska dit för att se sen om dem känner för gå ut.
Halva jag vill festa men halva jag vill mysa.
Ja jag får se, klockan är bara halv 9 på morgonen än så :)
Sitter i mitt festsmink från igår, känns nice.. hahah.. äkta skabb ;)

Nej tillbaks till soffan och Dr Phil, yeah :P

En av dem bästa rösterna enligt mig :P


Gick inte att bädda in denna men jag älskar videon så la upp länken. Skitfin video som gav mig i alla fall tårar första gången jag såg den. :P
http://www.youtube.com/watch?v=1GWQ-oDMG6g


Ikväll blir det hem till Paula då på födelsedagsfest och han ska med.. en stund i alla fall för han jobbar sen klockan 23.. hehe. :P

Have a nice weekend

Har ni ibland såna dagar då ni vaknar upp och bara känner en total tomhet, meningslöshet. Allt bara känns varför?
Varför är mitt liv så här? Vad finns det för mening i det?

Jag har en sådan morgon idag i alla fall. Hatar den känslan alltså, känns som jag är ingen bara ett vandrande skal.

Känner typ för att bara försvinna från mitt liv, fly.. ha ett annat liv. Jag försöker tänka positivt.
Jag har inte världens stabilaste sätt att jobba på men jag jobbar åtminstonde, jag har en inkomst varje månad i alla fall.
Jag har kanske inte mitt drömsätt gällande boende men jag har ju i alla fall ett tak över mitt huvud.
Jag känner mig inte fullt tillfredställd med "kärlekslivet" men han är ju i alla fall en helt underbar kille som behandlar mig så bra och bryr sig verkligen om mig...
Men samtidigt..nej gillar inte alls mitt liv idag :(