Det när...

Det när man ligger med hans trygga armar runt sig, den värmen som går genom kroppen när man känner hans lätta men vårdande berörning av hans läppar på sin hals.

Det när han får den busblicken och man bara tänker "ouh ouh" men som får en att bli sprallig. När han fångar och kastar upp en och larvar sig, hur man inte kan sluta skratta åt hans fjanterier.

Det när han tittar på en och hur hans sätt att göra det på får en att kännas som man är den vackraste människan på jorden.

Det när den man som annars är så stor och stark blir som ett litet barn när han är sjuk.

Det när han tar din hand för visa alla du är hans.


Det när någon betyder så mycket för en att man älskar alla såna saker, det är en känsla jag börjar sakna att ha.

                  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0