Vanessa "yoshii"

Jag kan inte sluta tänka på dokumentären jag såg igår kväll, av en ren slump för jag inte kunde somna och sappade mellan kanalerna.
Jag fattar inte hur en människa kan göra så mot någon annan. Han visste hennes utseende va det hon levde på, han ville förgöra det.
Han, när han insåg hon inte ville ha honom, ville förgöra henne utseende för skulle inte han få henne så skulle han se till att ingen annan skulle vilja ha henne (vad jag tror).
Han ville helt enkelt bara göra hennes liv till ett helvete men just därför beundrar henne för hon verkar kämpa så hårt med få tillbaka sitt liv, även om hon vet att det aldrig kan bli som förr.
Tror det är få som skulle kämpa så, ta tillbaka makten..trots hela hennes ansikte inte är hon längre. 


"Före överfallet bodde Katie Piper med kompisar i London, hon jobbade som modell och var på god väg att göra karriär som programledare på tv. Hon hade drömmar precis som alla andra.
Tills dagen 2008 då allt skulle förändras för all framtid.

Katie Piper hade träffat en kille vid namn Danny Lynch. Han kontaktade henne första gången på Facebook, & dem började prata.
Inte lång tid efter började dem träffas, & blev ett par..
Tiden gick & en natt befann dem sig på ett hotell, där dem på något sätt hade börjat bråka, & han våldtog henne. Våldsamt.
Därefter hade han skickat massa meddelanden till henne på Facebook, och bett henne läsa dem på ett specifikt ställe, som skulle visa sig vara ett internetcafé, i förtroende hade hon begett sig dit. På vägen dit ringde pojkvännen upp & frågade "vart är du? vad har du på dig?" frågor som i sin tur antagligen meddelades vidare till gärningsmannen, en 19 årig kille som gått fram & tillbaka & väntat på att hon skulle dyka upp.. gått fram till henne & skvätt svavelsyran i ansiktet på henne.

Det här resulterar i att hon blir blind på ena ögat & lider av väldigt svåra brännskador på stora delar av kroppen.

23 timmar om dagen är hon tvungen att bära en mask, för att försöka "platta" ut ärren.
Hennes mamma har sagt upp sig från sitt jobb, för att kunna ta hand om sin dotter.

Hon fick tillbringa 7 veckor på brännskade avdelningen på sjukhus. Hon låg i koma i 10 dagar.
Hela hennes ansikte gick att avlägsna, så illa skadat var det.
Man började sen ta hud från hennes rygg för att försöka lappa ihop hennes ansikte.
Första tiden under uppfrisknandet kunde hon inte prata, eftersom halsen hade tagit så pass mycket stryk.
Så genom penna och papper fick hon kommunicera.
7 veckor senare på sjukhus kunde hon åka hem, då inte medveten om hur hon såg ut.

"Jag måste få en ny spegel, för den här är trasig", var orden hon sa när hon för första gången sen överfallet såg sig själv i spegeln."