Vanessa "yoshii"

Vad ska jag skriva? Har hundratals tankar. Jag har enorm ångest över mitt beslut igår.. jag hoppas dem kommer ringa tillbaks fler gånger. Förstörde jag min chans? I hope not =/
Positiva tankar.

Idag regnar det.. eller snarare det öser ner konstant. Och nu för första gången vill jag trots det ut och gå. Ångesten trycker enormt och jag vill bara få bort den.
Att ut och gå har alltid hjälpt mig mot ångest.


Låtarna samplar på spotify och jag blev sugen på James Horn - Rose från Titanic. Alltid älskat den melodin och precis när jag tänker trycka upp spotify så ändrar den låt och vad sätter den på? Just den låten..sick.
Weird när sådant händer.

Träffade en gång en kille och alltid när han hämtade mig kom alltid samma låt i hans bil och sen slutade vi träffas och ett bra tag efter så hör han av sig på msn.
När jag väl såg det och precis när jag skulle skriva tillbaks.. sick.. så kommer juuuust den låten som alltid kom i hans bil. Började asgarva. Vad är oddsen? Inte hört låten en enda gång efter vi slutade träffas.


Det för mig till tankarna av alla killar jag träffat, kan inte ens minnas alla.. helt omöjligt. Som jag sa till en vän en gång. Killarna har gått som på rullband från det att jag varit 16 typ.. när det slutat upp med en har en annan dykt upp. Händelserna har avlöst varann precis varje gång.
Slutet på en har varit början på en annan. Och det är lite sjukt..för jag har aldrig ansträngt mig. Det är nästan ju mindre jag har försökt engagera mig i killar desto fler dyker upp.

Varför blir det så? Jag förnekar inte.. I like boys.. like them aaalot ;) haha. Men jag har aldrig varit den som jagar och känt jag alltid måste ha någon..för alltid endå funnits någon.
Och jag många gånger beslöt mig för va ensam ett tag när jag slutade träffa en. Men så dyker en annan goding upp och förför mig.. haha. Hur kan man säga nej till en fin kille?

Hur gör ni tjejer? Jag har alltid älskat spelet.. en kick för mig. Haha (psycho?). Nu har jag ju pojkvän så dem spelen är över (förhoppningvis hahah) men jag har ju mina minnen.
Fy fan vad jag upplevt killar i alla former och sätt. Killar jag inte fattar hur jag ens kunde träffa. Killar som jag inte ens nu kan fatta hur jag kunde låta dem lura mig så, falla för deras ord (så uppenbart för mig idag vilka svin dem va) och killar jag inte ens fattar hur jag kunde släppa (för jag har träffat killar som är helt fantastiska personer, varje tjejs drömkille).
Men jag har lärt mig från allt..allt från dåliga saker till bra saker.

Sitter här och skrattar för mig själv.. vilket konstigt inlägg :P Och i soffan bredvid mig ligger han..denna gång släppte jag inte en bra kille.
Men ska det föralltid vara vi? Vill jag ha sådant liv? Ahh I´m so fakking weird.. mina tankar är helt åt alla håll och fram och tillbaks. Dubbelsidiga.. I drive myself crazy.

Och sluta skriva engelska meningar din idiot tänker jag.. hahah Goodbye