14 november - Körkort or just fun?

Vaknade tidigt imorse, vid 05.30. Och när man har tid att ligga kvar så hinner man tänka och en massa minnen for igenom mina tankar.

Ett minne som jag verkligen skrattar åt är när jag bestämde mig för ta mitt körkort.. sommaren 2008. Sjuk knas sommar blev det.
Jag la all fokus på körkortet.. jag drar inte ut på något när jag bestämt mig.
Dagen jag gick dit så hade jag aldrig ens suttit i förarsätet. Så jag sa det är bara lära mig helt från noll, har ingen kundskap what so ever.
Därför känner jag mig faktiskt stolt för att enbart gå på körskola, inte övningsköra något hemma, så tog det mig två månader från den dagen jag gick och skrev in mig.
Glöm det kände jag att jag ska dryga ut på det, som många gör och visst jag förstår men inte min grej :P

Allt låg runt körkortet med, allt va sommaren nästan handlade om för jag hade bokat upp mig nästan totalt dem två månaderna.. haha.
Men jag hade en sjuk tid.
Min körlärare.. hahah.. och jag. Jag viiiisste direkt när jag såg honom att det inte skulle sluta bra ;P
En man i 30års åldern och (för det va ju fan sommar) med mina korta klänningar och kjolar.

Va bara en tidsfråga, jag visste varenda gång jag satt i bilen, jag kände hans blickar. Och han va inget slisk så jag tyckte bara det va roligt.
Jätte trevlig, charmig så varför inte ha kul under tiden? Jag tog mina lektioner på allvar för jag hade ju fan payat för dem.. men man kan skoja med, hahah. (Och jag klarade av allt på första gångerna så nog fan va jag fokuserad på det viktiga.. men humor är viktig ha med hihi)


Sen bad han mig komma en fredag eller lördags kväll till puben han skulle jobba på.. så jag och en vän drog dit.. va 30+ eller något men han hade tydligen sagt till vakten att han bett mig komma så bara därför fick vi komma in.
Snacka om att man kände sig liten :P
Men det va kul, sen drog vi med några killar hem medans jag väntade på han skulle sluta jobb och så kom han och hämtade mig.

Sen blev det mycket snack på fritiden, men det gjorde med jag fick svårare att ta han på allvar när vi hade lektioner, hade svårt se han som min körlärare till slut (en gång tog han till och med chansen och kysste mig i bilen när han bad mig vända om på en landsväg).

Så sen tog jag valet att va nog bäst byta körlärare för jag började ha för kul.. hahah. Och så blev det.. en man på 50+ ... slut på det roliga.. i alla fall på körlektionstiderna ;P


Nää, livet är för kort för att man inte ska ta vara på det goda här i världen. I slutändan så kommer det mesta bara va minnen.. och jag vill kunna tänka tillbaks och få ett leende på läpparna.





//Out


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0