22 september - Nya kattungen :)
Va hemma om hos sis Eve igår. Hon har ju fått en till kattunge, som dem denna gång hoppas på är en tjej så hon får hetta Sina :)
Så nu har dem två små huliganer hemma, Jambo och Sina.. helt underbart söta.
Sina är bland det sötaste jag sätt på länge (har tyvärr inte bilder för glömde min kamera) men så liten att hon kan vara i min handflata, svart förutom på tassarna och runt nosen där hon är vit. Och helt fjunig.. man smälter :)
Hon är antagligen bara 4-5 veckor och man blir galet arg att det finns människor som bara kastar ut sådana små liv ur sina hem.
För hon är upphittad och dem som hittade hade sett en kvinna lämna av en kartong vid kyrkan och strax efter det kom denna lilla kattungen fram.
Fattar inte.. hur kan man lämna av så små djur (oavsett ålder med) men speciellt ungar som inte har en chans ute i kylan och sen återvända hem.
Hur kan man komma hem, sätta sig i soffan och dra en filt runt om en och veta att man precis dumpat kattungar ute i kylan (och allt annat hemskt dem blir lämnade åt).
Finns ingen respekt för sådana människor, för oavsett anledning så är det ingen ursäkt.
Men nu hade Sina tur och hon har fått ett underbart hem och en perfekt lekkompis. När dem somnade ihop och hon låg ihoptryckt vid hans mage och mös med honom och han la över sina tassar på henne.. fan, mitt hjärta tar stryk asså..brister utav kärlek och värme.. hehe.
Jag sa till mamma, när hon och jag satt ensamma hemma hos Evelina och Sina hade krypit upp runt min hals och somnat, att jag vet inte varför men jag älskar ljudet av när katter spinner.
Jag blir alltid så lugn och känner mig så trygg och jag vet inte, det värmer mig och känns som allt är bra.
Så sa mamma att när jag låg i hennes mage (och mina syskon med, när hon väntade dem) så hennes katter hon hade låg alltid på hennes mage och spann, alltid när hon va gravid.
Som hon sa, vi har alltid haft djuren runt om oss redan innan vi ens föddes. Hihi
Så nu har dem två små huliganer hemma, Jambo och Sina.. helt underbart söta.
Sina är bland det sötaste jag sätt på länge (har tyvärr inte bilder för glömde min kamera) men så liten att hon kan vara i min handflata, svart förutom på tassarna och runt nosen där hon är vit. Och helt fjunig.. man smälter :)
Hon är antagligen bara 4-5 veckor och man blir galet arg att det finns människor som bara kastar ut sådana små liv ur sina hem.
För hon är upphittad och dem som hittade hade sett en kvinna lämna av en kartong vid kyrkan och strax efter det kom denna lilla kattungen fram.
Fattar inte.. hur kan man lämna av så små djur (oavsett ålder med) men speciellt ungar som inte har en chans ute i kylan och sen återvända hem.
Hur kan man komma hem, sätta sig i soffan och dra en filt runt om en och veta att man precis dumpat kattungar ute i kylan (och allt annat hemskt dem blir lämnade åt).
Finns ingen respekt för sådana människor, för oavsett anledning så är det ingen ursäkt.
Men nu hade Sina tur och hon har fått ett underbart hem och en perfekt lekkompis. När dem somnade ihop och hon låg ihoptryckt vid hans mage och mös med honom och han la över sina tassar på henne.. fan, mitt hjärta tar stryk asså..brister utav kärlek och värme.. hehe.
Jag sa till mamma, när hon och jag satt ensamma hemma hos Evelina och Sina hade krypit upp runt min hals och somnat, att jag vet inte varför men jag älskar ljudet av när katter spinner.
Jag blir alltid så lugn och känner mig så trygg och jag vet inte, det värmer mig och känns som allt är bra.
Så sa mamma att när jag låg i hennes mage (och mina syskon med, när hon väntade dem) så hennes katter hon hade låg alltid på hennes mage och spann, alltid när hon va gravid.
Som hon sa, vi har alltid haft djuren runt om oss redan innan vi ens föddes. Hihi
Kommentarer
Trackback
