Vanessa "yoshii"

Jag tajmade det ju inte bättre. Igår mot klockan 16, precis när lugnet lagt sig över jobb och inte hade många barn kvar, började jag känna att jag mådde nog inte så bra.
Vilken tur i alla fall tänkte jag att om det ska komma att det kom då och inte under dagen då det va högljud och full gång, hade dött.

Och så hade jag tur, jag skulle stänga, men de sista 5 barnens föräldrar kom alla samtidigt vid 17. Så kom hem 45 min tidigare.
Patrick kom och hämtade mig, satt bara tyst i bilen, raka vägen till sängen.. och sen bara bröt det ut totalt.

Fy fan va länge sen jag mådde så dåligt. Vet inte vilken grad i feber men jag kokade och kallsvettades som en idiot, hela kroppen värkte och jag vaknade 500 gånger under natten kändes det som.
Ett tillfälle tänkte jag (för min kille jobbade nattskiftet) att nu måste Patrick snart komma hem, som brukar va runt 7.
Kollade på klockan, 03.45.. va det aaaaallt. Natten har känts som 40 timmar lång asså. Sen lite innan halv 7 gav jag upp, kämpat mig igenom natten utan något piller.. för ville låta kroppen få rensa ut.
Har man feber är det för man har bakterier kroppen vill döda, då vill jag inte sänka febern.. utan låta det rinna av sig själv.
Men vid halv 7 så kände jag att febern börjat lägga sig så jag tog en jävla Citadon.. haha.. ska man ta ska man ta ordentligt :P
Och Citadon är bara smärtstillande, inte febernedsättande.. hihi.. väl?
Och nu kan jag i alla fall röra mig utan känns som att jag ska kollapsa :P
Och strax därefter kom bejb, vi låg och kollade BB reprisen och mös. Nu ligger han och sover.

Härlig start på helgen :P