1 januari - Alkohol
Jag har inte huvudvärk.. jag har SKALLEBANK som bara den!!
Hade en skön, hyffsat lugn men bra kväll igår :) Hemma hos Evelina för middag och massa prat och skratt. Hela systerskalan va samlad så ;P
Flummig kväll och hade kul och mådde skitbra när jag och P gick klockan 03. Men sen vet jag inte vad som hände i bilen när vi satt på motorvägen, det bara vände och.. ni vet den känslan när man känner att huvudet hinner inte med bilens fart och det är som slowmotion i huvudet på en men det känns som man åker i översnabb hastighet så man bara får riktig illamåeende känsla. HATAR DEN!!
Jag satt i bilen och bara tänkte nej nu räcker det.. fan det räcker med alkohol för gott, den här känslan att inte "va sig själv". När man är påverkad och har droger (för är vad det är) i kroppen.. jag allt mer med tiden gillar inte det.
Nu blev min alkoholfylla för mycket.. självklart man inte gillar det då (om man är vettig, verkar finnas många människor som trivs super med det, galet).
Och jag har alltid varit.. jag vill inte bli full, jag hatar den känslan.
Däremot påverkad, salongsbersad kallar man det va? :P Det är ett tillstånd jag känt är okej. När man precis börjar känna lite påverkan, sen räcker det.
Men igår gick jag över det, kände jag ju.. jag va full.. men jag upplevde mig som "normalfull" inte på gränsen till överfull.. vilket är den ABSOLUT värsta känslan jag vet. När det blivit för mycket.. då är det inte roligt längre, då finns det ingen glädje kvar som alkoholen ger.. man mår bara illa och har ingen kontroll i sinnet och kroppen.
Därför kan jag verkligen inte fatta de människor som varenda gång de dricker så super dem huvudena av sig, kan inte gå, kan inte prata, nästan helt livlösa i kroppen och bara fumlar runt och man får ingen vettig kontakt med dem för dem är endå så lost. (Sjukt oattraktivt med sådana människor också)
Jag fattar inte hur man vill hamna i det tillståndet med vilje. Alla kan råka dricka för mycket, för alkohol kan slå olika vid olika tillfällen.
Men dem som medvetet "ooh supa skalle av sig nu" och bara häller i sig. Och sen ligger dem och mår piss... ännu mindre fattar jag de som spyr och sen dricker meeer.. whaaat?!
Vad är det som är så tilldragande att va så full? Det är ju ett jävla helvete tycker jag.
Därför jag inte ens gillar va full för där ligger man på en dålig balans och kan ha svårt ibland att ha kontroll.
Jag tänker fyra lägen:
Påverkad, full, förfull, akutfull (då det handlar om liv och död).
Den tre sista är lägen jag inte vill uppnå.. okej ibland med full och det blev jag hemma hos Eve men det kändes okej.. tills jag satte mig i bilen. Och då kände jag nej jag är trött på alkohol. Jag har börjat dricka så sällan att det känns inte tilltalande längre, inte ens att bara bli påverkad.
Så i natt låg jag och spydde och idag mår jag riktigt dåligt. Och det va också en "missberäkning" för jag drack inte ens mycket, 5 cider, en drink med väldigt lite vodka i, 2 shotar på 9 timmar typ.
Och jag dricker altid långsamt just för jag vill känna hur min kropp har reagerat innan kroppen får mer.. min tanke är "mår jag bra behöver jag inte fortsätta dricka." Man kan chilla med det lixom.
Många verkar tänka "ooh nu mår jag bra så måste dricka mer så det inte försvinner"
Det kommer inte försvinna, utan snarare fortsätter man blir det bara "för mycket av det goda". Och hellre för lite än för mycket enligt mig.
Så nej inatt, på länge, upplevde jag ett av det jag avskyr mest och det är mitt eget fel. Och bilder har jag knappt för min kamera ligger kvar hos Evelina. :P
Ska fortsätta whina för mig själv, för min pojkvän har åkt till jobb.. buuhuu
//Out
Hade en skön, hyffsat lugn men bra kväll igår :) Hemma hos Evelina för middag och massa prat och skratt. Hela systerskalan va samlad så ;P
Flummig kväll och hade kul och mådde skitbra när jag och P gick klockan 03. Men sen vet jag inte vad som hände i bilen när vi satt på motorvägen, det bara vände och.. ni vet den känslan när man känner att huvudet hinner inte med bilens fart och det är som slowmotion i huvudet på en men det känns som man åker i översnabb hastighet så man bara får riktig illamåeende känsla. HATAR DEN!!
Jag satt i bilen och bara tänkte nej nu räcker det.. fan det räcker med alkohol för gott, den här känslan att inte "va sig själv". När man är påverkad och har droger (för är vad det är) i kroppen.. jag allt mer med tiden gillar inte det.
Nu blev min alkoholfylla för mycket.. självklart man inte gillar det då (om man är vettig, verkar finnas många människor som trivs super med det, galet).
Och jag har alltid varit.. jag vill inte bli full, jag hatar den känslan.
Däremot påverkad, salongsbersad kallar man det va? :P Det är ett tillstånd jag känt är okej. När man precis börjar känna lite påverkan, sen räcker det.
Men igår gick jag över det, kände jag ju.. jag va full.. men jag upplevde mig som "normalfull" inte på gränsen till överfull.. vilket är den ABSOLUT värsta känslan jag vet. När det blivit för mycket.. då är det inte roligt längre, då finns det ingen glädje kvar som alkoholen ger.. man mår bara illa och har ingen kontroll i sinnet och kroppen.
Därför kan jag verkligen inte fatta de människor som varenda gång de dricker så super dem huvudena av sig, kan inte gå, kan inte prata, nästan helt livlösa i kroppen och bara fumlar runt och man får ingen vettig kontakt med dem för dem är endå så lost. (Sjukt oattraktivt med sådana människor också)
Jag fattar inte hur man vill hamna i det tillståndet med vilje. Alla kan råka dricka för mycket, för alkohol kan slå olika vid olika tillfällen.
Men dem som medvetet "ooh supa skalle av sig nu" och bara häller i sig. Och sen ligger dem och mår piss... ännu mindre fattar jag de som spyr och sen dricker meeer.. whaaat?!
Vad är det som är så tilldragande att va så full? Det är ju ett jävla helvete tycker jag.
Därför jag inte ens gillar va full för där ligger man på en dålig balans och kan ha svårt ibland att ha kontroll.
Jag tänker fyra lägen:
Påverkad, full, förfull, akutfull (då det handlar om liv och död).
Den tre sista är lägen jag inte vill uppnå.. okej ibland med full och det blev jag hemma hos Eve men det kändes okej.. tills jag satte mig i bilen. Och då kände jag nej jag är trött på alkohol. Jag har börjat dricka så sällan att det känns inte tilltalande längre, inte ens att bara bli påverkad.
Så i natt låg jag och spydde och idag mår jag riktigt dåligt. Och det va också en "missberäkning" för jag drack inte ens mycket, 5 cider, en drink med väldigt lite vodka i, 2 shotar på 9 timmar typ.
Och jag dricker altid långsamt just för jag vill känna hur min kropp har reagerat innan kroppen får mer.. min tanke är "mår jag bra behöver jag inte fortsätta dricka." Man kan chilla med det lixom.
Många verkar tänka "ooh nu mår jag bra så måste dricka mer så det inte försvinner"
Det kommer inte försvinna, utan snarare fortsätter man blir det bara "för mycket av det goda". Och hellre för lite än för mycket enligt mig.
Så nej inatt, på länge, upplevde jag ett av det jag avskyr mest och det är mitt eget fel. Och bilder har jag knappt för min kamera ligger kvar hos Evelina. :P
Ska fortsätta whina för mig själv, för min pojkvän har åkt till jobb.. buuhuu
//Out
Kommentarer
Trackback
