Som en vän
Det finns så många sätt att identifiera vänskap. Men jag för min del i alla fall är inte den vännen som säger "stötande" saker för vännen ska må bra.
Jag säger sanningen. Har jag exempel en vän som varit otrogen kommer jag inte säga "men alla gör misstag, det är okej, be om ursäkt".
För jag vet hade någon varit otrogen mot mig eller mot en vän hade jag sagt att han/hon gjort är svinigt, det finns inga ursäkter, misstag sker men konsekvenerna får man betala med.
Då måste jag ju se det på samma sätt om min vän är otrogen, det kan ju inte va fel om det händer mot henne/honom men okej om hon/han gör det själv.
Förstår ni vad jag menar?
Och jag kanske då inte ses som en vän men jag kan inte se saker på partiska sätt för jag tycker inte det är rätt, även om du är min vän.
Och jag som din vän ska väl inte trösta dig och ge dig känslan av det du gjort va rätt när det faktiskt är fel. Då är det väl bättre att jag försöker väcka dig, få dig att inse din handling så du kan utvecklas.
Annars hämmar jag ju vännen.
Så ser jag på saken. Och därför tycker jag inte om när jag får höra jag är kall.. för jag anser att jag bryr mig mer än vad många andra gör för det är fan inte lätt och sitta och säga sanningen så, vägra sin vän trösten hon/han vill ha eller höra.
Men jag kan också göra det enkelt för mig, säga det vännen vill höra.. och sen få äran "ooh vilken bra vän du är".
Men tyvärr tänker jag inte så, om min vän står och gräver sin egen grav så kommer jag inte ta en spade och hjälpa till att gräva, även om det kanske är den hjälpen hon tycker då att hon vill ha.
Jag kommer ta spaden och kasta tillbaka jorden.
Tyck att jag motarbeta och inte stöttar dig.. men jag gör det för din skull.
MEN jag har också en gräns.. om vi gång på gång hamnar i det läget och min vän gång på gång gräver sin egen grav så ger jag upp till slut.. till slut tar jag inte upp spaden, nu får du klara dig själv...får du reda ut det själv.
Men jag är inte kall anser jag.
Måste ha lite musik som gör mig glad.
Jag säger sanningen. Har jag exempel en vän som varit otrogen kommer jag inte säga "men alla gör misstag, det är okej, be om ursäkt".
För jag vet hade någon varit otrogen mot mig eller mot en vän hade jag sagt att han/hon gjort är svinigt, det finns inga ursäkter, misstag sker men konsekvenerna får man betala med.
Då måste jag ju se det på samma sätt om min vän är otrogen, det kan ju inte va fel om det händer mot henne/honom men okej om hon/han gör det själv.
Förstår ni vad jag menar?
Och jag kanske då inte ses som en vän men jag kan inte se saker på partiska sätt för jag tycker inte det är rätt, även om du är min vän.
Och jag som din vän ska väl inte trösta dig och ge dig känslan av det du gjort va rätt när det faktiskt är fel. Då är det väl bättre att jag försöker väcka dig, få dig att inse din handling så du kan utvecklas.
Annars hämmar jag ju vännen.
Så ser jag på saken. Och därför tycker jag inte om när jag får höra jag är kall.. för jag anser att jag bryr mig mer än vad många andra gör för det är fan inte lätt och sitta och säga sanningen så, vägra sin vän trösten hon/han vill ha eller höra.
Men jag kan också göra det enkelt för mig, säga det vännen vill höra.. och sen få äran "ooh vilken bra vän du är".
Men tyvärr tänker jag inte så, om min vän står och gräver sin egen grav så kommer jag inte ta en spade och hjälpa till att gräva, även om det kanske är den hjälpen hon tycker då att hon vill ha.
Jag kommer ta spaden och kasta tillbaka jorden.
Tyck att jag motarbeta och inte stöttar dig.. men jag gör det för din skull.
MEN jag har också en gräns.. om vi gång på gång hamnar i det läget och min vän gång på gång gräver sin egen grav så ger jag upp till slut.. till slut tar jag inte upp spaden, nu får du klara dig själv...får du reda ut det själv.
Men jag är inte kall anser jag.
Måste ha lite musik som gör mig glad.
Kommentarer
Trackback
